- Bring On The Boulders -: Cirkus i Västervik

Solens barmhärtighet i form utav rogivande värme vandrade över östkusten och uppmuntrade fåglar att sjunga serenader till vårens ankomst. Jag, Emese, Jimmy och David förväntade oss en klätterdag utan dess like. Det fantastiska vädret till trots så var precis all sten vi såg blött. Det kändes som att gudarna illvilligt drev gäck med oss.

Första anhalten blev Mommehål-stenen. Den dröp utav vatten så vi begav oss vidare mot Västervik och VO-stenarna.

Se på fan! Det var blött även där... Den molande huvudvärken som följt med mig från sängen tycktes ännu värre när hopplösheten knackade på mitt medvetande. Den enda utav oss som vägrade ge upp var Jimmykarlsson som genast lät handduken tala då han snabbt och smidigt torkade upp den torraste bouldern "Circus", 8A. Då han målmedvetet skapade ett moln utav krita över problemet så kunde man tro att han aldrig gjort något annat.

En miserabel herre med huvudvärk, sorgsen över vätan

"Circus" blev torr och Jimmy började jobba in rörelserna. Efter fem minuter hade han hittat beta på hela problemet förutom startmovet. Alla trodde vi att processen skulle göras kort med "Circus" men efter en timmes nötande på startflyttet så började vi misströsta.

Jimmykarlsson, betamagikern från helvetet gled snabbt igenom "Circus" förutom startmovet

Då, som en skänk från ovan, så klev jag, Sammy Dahlman, fram. Huvudvärken ersattes av en släng utav jädrar anamma och efter att ha spottat mig i nävarna och tryckt in en välsmakande snus så började jag arbeta. Jimmykarlsson, häl- och tåkrokarnas mästare, försökte göra movet med en tåkrok. Alla som sett mig klättra vet att en tåkrok sällan är att föredra för en herre som jag med överdrivet stela ben och en vadmuskulatur som kan jämföras med en femårings. Jag lät musklerna tala och tog startgreppen, två sidotag, klev på i en hedervärd laybackposition och skickade efter den goda crimpen som följde därefter.

Sammy Dahlman, en skänk från ovan?

Första movet spred en osedvanlig, dyster stämmning över oss innan den ultimata betan visade sig

Därpå bjöd problemet på ett antal lättare tåkrokar, hälkrokar och en enkel finish. Jag hade gjort "Circus", 8A på relativt få försök. Jimmykarlsson bytte ut sin beta mot min efter en kort stund och skickade problemet i oerhört god stil. Vi kom snabbt överens om att problemet snarare håller 7C då vi möjligtvis hittat bättre beta. Mycket fint problem som rekommenderas starkt trots att det inte ser mycket ut till världen.

En utav två hälkrokar som satt som handen i handsken med Davids nyinköpta skor. Man tackar, bockar och bugar för lånet

Cirkusartisteri. En publikfriande pose som hade stått ut på vilken världscuptävling som helst

Nöjda men ändock besvikna. Hade det varit torrt så hade vi kunnat göra så mycket mer

Emese ville testa sina nyvunna färdigheter efter en hård träningsperiod inomhus över vintern och kämpade godhjärtat på den enda bouldern som fanns på stenen som inte var 7B. Med en pojkväns stolthet så säger jag att hon gjorde oerhört bra ifrån sig och om man kunde klättra med enbart vilja så hade hon gått 8B som om hon klättrade på en stege. Den här gången fick hon se sig besegrad utav en illvillig spricka men ge det lite tid så kommer hon komma tillbaka och klättra problemet lätt som smör och le åt sina tidigare bataljer med sprickan.