Höstdekadens bland tomtar och troll

Vädergudarna välsignade oss med en dräglig höst. Trots diverse skador och omfattande operationer fanns tid till klättring. Kameran stod oftast hemma, men ibland slog den följe med resterande klätterarsenal och dokumenterade ögonblick som aldrig kommer åter. Nedan följer ett axplock av dåtiden, hösten 2015.

Till min glädje fångade kameran Felix Tyréns andrabestigning av "Mad Dahlman" i Stockholm. Felix har länge klagat över sitt mindervärdeskomplex som uppståt på senare tid då kameror ofta skiner med sin frånvaro när han klättrar. Den här gången kom han med och jag hoppas att mindervärdeskomplexet stagnerar, eller ännu bättre, minskar avsevärt. Med ett smeknamn som "Tjuren" gäller det att gå med huvudet högt i alla lägen. Annars blir det inga kalvar gjorda.



Höstdekadens bland tomtar och troll from Sammy Dahlman on Vimeo.

Sundsvall - En helg i Maj - Film

Jag och Emese åkte till Sundsvall över 1:a maj-helgen för att hänga med vänner och klättra... Och hänga med vänner och klättra fick vi.

Boulders i filmen:
Vitruvian man, 7C
Matrix Uneliminated, 7A
Gyllene Snittet, 7B
Saga, 8A
Högmässan, 7C
Två tummar upp, FA, 7B
Sammy Dahlmans Änglasmek, FA, 7C

Bonues features:
The Bag, 8A
El Toro, 7C
Street Fame, 8A
Dubbeldaffy, 7C



Sundsvall bouldering - En helg i Maj from Sammy Dahlman on Vimeo.

Tre First Ascents och Fimpen Förklarar

Är du en utav alla de livsbejakande personer som sitter och filosoferar över frågor såsom greppstyrka, jazzhands och hur barn blir till? Har du slutligen träffat en återvändsgränd i dina tankegångar och suktar du nu efter ett snabbt svar?

I filmen nedan berörs inte bara dessa tre intressanta frågor. Du får även se tre högkvalitativa first ascents.

"Aragons alla hundra ss" - 7C+/8A

"Biffmonstret från Kånna" - 7C/+

"Optimisten" - 7B+

First Ascents and the explanatory Roach from Sammy Dahlman on Vimeo.

Tre berättelser från livet i skogen

Det roliga är att jag proklamerade sommarens bortgång i förra inlägget. Den kom nyligen tillbaka i full kraft men det har klättrats lite ändå.

Boulders i filmen:
Gapa stort - 7A+ (6C+)
Tidrymd 7C-8A
Piff, Puff och Lappugglan 8A



Three stories from Sammy Dahlman on Vimeo.

Film - Sommaren 2014 i rörliga bilder

Så äntligen börjar den närma sig sitt slut. En infernalisk sommar som bjudit på en hel del väta utöver extrem hetta. Som klättrare har det varit svårt att hålla motivationen uppe. Bloggandet har legat nere i brist på material men även p g a tid som stulits utav arbete.

Frågan jag ställt mig är om lässuget folk hungrar efter anekdoter från en halvt vanlig, hemlös bohems kringflackande liv. Anledningen till att skrivandet legat nere så länge är att jag förmodade att fallet ej är som sådant. Nu när ännu en utomhussäsong står och väntar i farstun med behagliga temperaturer så hoppas jag att det kommer hända tillräckligt mycket i livet för att man ska ha något intressant att förtälja.

Då de flesta som besöker den här sidan roar sig med att klättra upp för stenar ute i skogen så har jag tagit mig tid att klippa och klistra ihop en smärre film som kort och koncist återberättar sommarens äventyr bland knott, mygg, fästingar, sly och flyttblock. Då det tar tid och energi att göra även en kortare film så sprid gärna ordet om du tycker om vad du ser. (Vimeo komprimerar filmer till 30 fps så om man vill se den med lite bättre flyt så får man ladda ner originaluppladningen under downloads)

Problem i filmen:
Big Turk: 8A
Fight and Flight: 8A (7C+)
Untermench: 7B+
Formel 2: 8A (7C/+)
Vargattack (?): 7C+ (7B+)

mvh Sammy Dahlman

Summer Recap 2014 - Sweden Bouldering from Sammy Dahlman on Vimeo.

Rörliga bilder från Ön

Baktung

Min hästhandlarplånbok började kännas tung, ack så tung. Då jag ständigt förvarar min plånbok i vänster bakficka så resulterade dess extra tyngd i alldeles för få bestigningar denna vår.

Det blev således dags att lätta på tyngden som kommit till mig i form utav personlig välfärd.

Jag köpte mig en kamerajävel.

Gotland, the island

Jag är hennes vapendragare och hon min. Sammy D och Emese T. Tillsammans begav vi oss ut emot Gotland över 1:a Maj-helgen och flydde därmed våra rätt/skyldighet som proletärer att demonstrera för bättre levnadsvillkor.

Tack vare en efterhängsen dator så tog det mig 6 timmar att redigera 3 minuters film. Mitt sviktande engagemang i att beskriva helgens "Gotland Boulder Session" i text tordes därmed icke vara svårförståeligt. Filmen sammanfattar det mesta. Det förtärdes mat, det klättrades och det turistades.

Se själva. (Ser du filmen från dator så glöm inte att kolla på filmen i HD. Annars blir det bara skit utav alltihop)

Rörliga bilder från Ön from Sammy Dahlman on Vimeo.

Filmtajm!

När jag anlände till gymmet igår så struttade Mr. Bini fram till mig med ett leende på läpparna. "Kom med här. Du måste se min film".



Problem i filmen:
Venus in Scorpio, V11
Catharsis, V9
The Ice Cube Dyno, V7
The Official, V7
Diesel, V10 (eller V11 enligt mig)

"Sammy Dahlman vrider upp världen"

Du som bara vill läsa om klättring, hoppa ner till överskriften Måndag.

Storformen tycktes ligga lurandes runt hörnet. Hade jag sträckt ut handen så hade den legerat mina fingrar med rent stål. Istället för att röra vid detta fenomen som visar sig en kort tid varje eller vartannat år så packade jag ner guran och drog till Karlshamn.

Min käre vän mr Jacob "The Happy Forest" Carlsson tvingade in mig i studion för att ännu en gång tillbringa en vecka i total dekadens i musikens tecken. Långa nätter med kaffemissbruk, frustration över brist på kreativitet, värkande fingertoppar och skakande händer hägrade. Vi hade oförståeligt vandrat ut på okända marker där vi lämnade de distade, blues/metal/stonerspelande gurorna för att ersätta dem med rasslande akustiska, melankoliska gitarrer, melodiska sångmelodier, bakåtsträvande basgångar, valsång i form utav modifierade wah-wah gitarrer och röjiga balalajkor (om det nu finns sådana).

Så här i efterhand blev resultatet oväntat... trevligt.

Vidare till klättringen.

Efter dekadensen i Karlshamn så begav jag mig återigen hemåt mot stadens som formade mig till den jag är idag. Värnamo. Vet inte riktigt om jag ska tacka denna gudsförgätna håla med religiösa pingstkyrkevänner i ledningen där dom som inte spelar fotboll eller hockey anses vara förvirrade kättare och motsträvare. En stad där en bouldrare blir allmänt ökänd bland allt och alla som "den där skumma filuren som vill klättra på Mount Everest". Det är väl som det är. Det var trots allt där allt började.

Jag hade mitt gamla projekt "Sticker low" i sikte. Ett problem som jag fick alla moven gjord i höstas dagen innan regnet och snön kom.

Väl i Värnamo så kom dimman och regnet. Alla planer gick i stöpet och jag och min kära dam Emese tillbringade lördag/söndag i botten utav en form med ostkaka.

Så här i efterhand kan jag medge att min surmulenhet gick över gränsen och antog någon slags depression. Vi bestämde oss för att stanna kvar i Värnamo till måndagen för att se om väderguden kunde visa sitt förbarmande över oss... Under tiden så underhöll jag mig med att hjälpa farsgubben fälla träd.

Måndag


Solen sken. Äntligen. Inte nog med det. Vinden hade bestämt sig för att slicka rent vartenda liten tillstymmelse utav vatten på blocken i skogen. Jag och Emese gjorde den relativt korta hiken över kohagar och skogar för att komma till "Sticker"-blocket. Jag skred till verket och borstade upp lite mossa som uppvärmning.

Projektet gick redan på andra länkförsöket efter att jag hade korrigerat betan och jobbat in flytten. Det var knappast någon stilren ascent. För det första så fick jag rätta till ett nyckelgrepp som jag missade totalt och för det andra så tappade jag foten i ett utav kruxmoven. Ett move som jag aldrig gjort tidigare utan att ha kvar foten... Utöver det så passade vartenda move mig som om bouldern fanns där bara för mig. En fet pinch för vänsterhanden och hårda compressions i tak. Kort men intensiv. Värnamos, enligt mig, snyggaste linje den låga höjden till trots.

"Sammy Dahlman vrider upp världen", förslagsgrad 8A, föddes. När vi skulle filma lite flytt i efterhand så kunde jag inte ens göra första kruxflyttet hur mycket jag än försökte. Som klättrare slutar man aldrig förvånas över hur stor skillnad det blir i ens klättring när man är riktigt taggad.

Nedan följer en film på problemet. Emese står för fotandet och redigerandet. Musiken är ett klipp ur en smått förändrad beta-version utav låten som jag och Jacob gjorde förra veckan som jag skrev om i början av inlägget. "Welcome to the Happy Forest" av Sammy Dahlman/Jacob Carlsson a.k.a "Fanzhen of Hebei".



För övrigt så gjorde Emese bra ifrån sig på blocken. Nostalgiska minnen översköljde mig återigen då jag såg henne kämpa med att lära sig stå på extremt små fotsteg i jämförelse med trappstegsliknande inhomhusfotsteg.

Den vita lejoninnan

Efter mitt och Jimmys Marstrand-besök förra veckan så bestämde vi att vi skulle göra ett återbesök denna tisdag. Jimmy ville ha revanch på "Prophesy", 8A, och jag ville göra "Den vita lejoninnan", 8A+. Mina utsikter var inte stora då jag legat vaken halva natten med halsont.

Nåväl. Då den vänstra areten inte ingår så kunde jag inte använda Jimmys finbeta som vi använder till "Prophesy" som innefattar en tåkrok. Efter en massa beta-klurande med Jimmy så fick jag till en beta som funkade någorlunda. Lyckades förvånansvärt nog flåsa mig uppför "Den vita lejoninnan" (3:e repetitionen?) som nog är ett plus hårdare än "Prophesy".

Min bättre hälft, fröken Emese Tot, drog med sig sin kamera för att experimentera med lite filmande och fick ihop sin första lilla klätterfilm.



Jimmy kom närmre än någonsin på "Prophesy" men det räckte inte hela vägen hem. Det ryktas om att han ska hem och hänga i greppbrädan hela helgen.

"Prophesy"
Jimmy "Billy" Karlsson var stark, riktigt stark... Men ibland tänker han lite för mycket

Beta-klurande på hög nivå

Jag skickade även "Primitiv", 7C, på första försöket efter att ha fått till startmovet för första gången. Femstjärnigt problem om man kan nå crimpen utan att släppa fötterna.

"Primitiv"

 Hade lite energi kvar mot slutet och klängde lite på "Goofhead", 8A, som jag gjorde förra året.

"Goofhead"

 Foto & film: Emese Tot