2015-11-15

Västervik gräver sin egen grav

Det har gått några år sedan som jag slutade att besöka oseriösa hemsidor som 8a.nu. Det svenska klättersamhället har länge utstått 8a:s ständiga försök att underminera prestationer och sportens glädje. Detta genom påhopp, oresonliga resonemang och enorm inkompetens. Att kalla 8a.nu för en nyhetssida är ett grovt övertramp då de bryter mot allt vad pressetik heter (publicitetsregler).

I åratal har jag alltså blundat och hållit mig borta från internets mörkare klättersidor vars agenda tycks vara spridning av förtal, lögner och ilska. Vi bor i ett samhälle fullt med näthatare, så det är knappast förvånande att sådana finns inom klättringen. Idag fick jag reda på att jag själv blivit utsatt för påhopp av en person som jag träffat ett kort ögonblick för runtomkring fem år sedan.

Den fadäs som utspelat sig denna gång kretsar kring två yngre herrars besök till Västerviks klätterområden. Kortfattat ska en utav klättrarna ha blottat sig och gjort helikoptern framför en förbipasserande dam. Besökarna ska även ha "klottrat" ordet kuk med en bit kalk på en sten. Detta rapporterade en vansinnig Stefan Rasmussen som vidarebefordrade informationen till 8a.nu
(Läs inlägget här)


Vid första anblick tycks detta vara illdåd utförda av gravt imbecilla och oansvariga personer. Efter att ha läst inlägget och dess oväntade avslut, insåg jag direkt vart skon klämde. Anklagelserna har förmodligen samma grund i det som det jag själv råkade ut för för några år sedan.

Inlägget avslutas med "8a har kontaktat skåningarna och bett de justera sina scorecard"...

Efter ovan nämnda mening blev jag skeptisk till hela inlägget. Jag borde ha blivit skeptisk från början då informationen kom ifrån 8a.nu. De är knappast noggranna med källkritik. Har 8a tagit sig an rollen som någon slags gradpolis? Tycker Jens Larsen att han har den absoluta rätten att bestämma grader i Sverige? Nu när fascismen nått Sveriges riksdag är det kanske en naturlig utgång att människor i samhället drabbas av storhetsvansinne i form av diktatoriskt beteende.
Det visade sig för övrigt att killen som gjort helikoptern hade kalsonger på sig. Den som vet vad helikoptern är, vet att det är en omöjlighet att göra det med kalsongerna på. "Klottret" var en liten text som klättrarna glömde att borsta bort innan de begav sig. När detta kom fram var skadan redan skedd. Påhoppet låg ute och folk hade redan skaffat sig egna uppfattningar.
(Ursäktsbrevet)

notis: Jag satte upp ett boulderproblem för några år sedan i Knutby. Stefan Rasmussen åkte dit dagen efter och trodde att jag hade gjort sittstarten från en mondo, vilket jag inte hade gjort. Stefan tog sig rätten att lämna sitt avtryck på stenen bredvid.


Det är lätt att klanka ner på människor, men desto svårare att se till sina egna brister.

Vart kommer då jag in i bilden? Igår gjorde Jim Wasmuth ett inlägg på facebooksidan "Västerviks klätterkompisar". Där anklagar han både mig, Jimmy Karlsson, bröderna Linné Ryn och Erik Grandelius för att påverka dagens ungdomars beteende. Vårt dåliga uppförande och vår smutskastning av Västervik kommer tydligen att hemsöka klätterscenen i generationer.
(Läs Jims inlägg här. Du kan behöva skrolla ner en bit)

Vad gjorde vi i Västervik som är så uppseendeväckande? De flesta har säkert redan kolla på det här, men jag kan göra en kort sammanfattning.
Vi var oense om graderingen i Västervik och förde personliga grader på våra scorecards. I klättersveriges historia har det har aldrig hänt att någon blåst upp personlig gradering till sådana proportioner som Stefan Rasmussen och Jens Larsen gjorde för tre år sedan. Obehagliga telefonsamtal, hot och smutskastning blev sedan följden av ett harmlöst blogginlägg. Jim Wasmuth gick själv in som någon slags klätterdiktator och förkunnade att "Sammy Dahlman är inte längre välkommen i Västervik" på någon facebooksida. Till min förvåning så tycks galenskapen fortsätta än idag.
(Blogginlägget)

Något som slår mig är att de tre ovannämnda herrarna har gått in för något slags heligt korståg mot väl utvalda klättrare. Nedgraderingar sker ofta i klättersverige. Det är en naturlig utveckling som gör att problem får en konsensusgrad i slutändan. Förstabestigarens åsikt kan inte vara absolut om vi ska ha kvar graderingssystem överhuvudtaget. Att uppgraderingar är mer sällsynt kan man kanske hänvisa till jantelagen, eller att det vanligtvis är svårare att sätta grad på en förstabestigning.

När utländska klättrare besöker Västervik och graderar ner så händer ingenting. Stefan Rasmussen, Jens Larsen och Jim Wasmuth verkar inte ha orken att föra sitt heliga korståg utomlands. När en svensk klättrare är oense om vissa grader så brakar helvetet lös. Det blir påhopp till höger och vänster. Ingen bryr sig längre.

Och det är det som lägger grunden till dessa tre herrars egna fall. Att ingen orkar bry sig längre. Ingen vill beblanda sig med människor som hatar. Särskilt inte inom en sport som annars är så full av glädje och nöje. Få klättrare klättrar för att bli påhoppade på grund av något så abstrakt som graderingar. Därför är det få inom Sveriges klätterelit som åker till Västervik nu för tiden. Hela området har blivit en symbol för hur det går när människor tappar greppet och glömmer bort vad klättring egentligen innebär.

Jag vill avsluta med ett kort filmklipp där en utav klättersveriges stora profiler uttalar sig om ämnet. Tänk vad trevlig klättringen i Västervik hade kunnat vara om personen som uttrycker sig verkligen hade menat det.

Stefan om grader from Sammy Dahlman on Vimeo.

Klippet är från Shawn Boyes "Västervik climbing". Hela filmen kan ses här: vimeo.com/20775047

Uppdatering i ämnet (Söndag 15 November 22:30)

På facebook har Jim Wasmuth proklamerat följande:

"Ni är förebilder för dessa unga skåningar som gästat oss och är ansvariga för denna utveckling. Dom går i era fotspår. Ni kommer inte hit för att njuta av klättringen utan för något helt annat som skadar klättringen både i Västervik och Sverige. Åk någon annanstans är mitt råd. Ni är inte välkomna hit."

Det är onekligen en tacksam klätterkultur i Västervik-trakten. Förtal och påhopp, Jim Wasmuth har valt att följa totalitarismens vägar. Det skrämmande är att Västerviks-gänget inte har några grunder att basera sina anklagelser på, förutom de personliga graderna som vi tidigare presenterat på våra scorecards. De fortsätter att underminera klättringen i Västervik med en minst sagt obehaglig ideologi som för tankarna till vissa historiska (och nu även samtida) skeenden.






6 kommentarer:

Niclas sa...

Spot on!

Anonym sa...

Mycket bra skrivet, och sunda tankar. Precis som vanligt Sammy!

Anonym sa...

Har alltid tyckt det vilar något Goebbelskt över hela Västervik. De propagerar hela tiden ut området som VÄRLDSKLASS! och bjuder in världsstjärnor för att sedan säga att eliten föredrar Västervik. Och hur de tjurade ihop som treåringar när Karbin anordnade Purple Open som tjejer hellre ville åka på än att åka till Västerviks event samma helg.

Nä, det är något som luktar ruttet, och jag har inte ens varit i Västervik.

Jonas J sa...

"Det är lätt att klanka ner på människor, men desto svårare att se till sina egna brister." ....

Jonas Wiklund sa...

Äh, det går visst att göra helikoptern med brallorna på, det är en storleksfråga

Anonym sa...

Någon borde mejla alla hans sponsorer, han verkar ju inte vara någon förebild direkt.